Betyg
31 juli 2010 01:11 Sorterad under: A, B, C
Betyg är inget vidare pedagogiskt instrument. Och de betyg vi har nu är helt enkelt inte skapade för att användas till rangordning till fortsatta studier. Så avskaffa hela baletten!
Själv hade jag inte så värst mycket emot att få betyg, varken i skolan eller på universitetet. Fast det beror väl på att jag oftast, särskilt på universitetet, fick bra betyg. Men när jag jobbade som lärare förstod jag. Och sedan dess har jag tyckt att betygen lika gärna kan avskaffas.
Precis som jag inte riktigt lärde mig kvadratkomplettering förrän jag skulle undervisa i det tog det alltså till den stund då jag själv skulle sätta betyg på mina gymnasieelever då jag insåg vad betyg gör med oss. Både med oss som elever och oss som lärare.
För nån vecka sedan var det Percy Barnevik som var sommarpratare och beskrev hur hans son hade fått betyg i förskolan i New York. Han hade blivit förkrossad av att få IG i ”att ta på sig kläderna själv” för att han inte kunde knyta skorna. Vad kan syftet vara med att få barn att känna sig dåliga?
Förr i tiden hade vi relativa betyg. De var skapade för att användas som rangordningssystem för vidare studier. Det betyg man fick var relaterat till en standardiserad skala, precis som poängen på högskoleprovet. Dagens betyg är målrelatiderade. Eftersom man väl får anse att det är meningen att elever ska nå målen kommer ju alla att få i princip samma betyg. Och med bara tre betygssteg finns det ju knappast något utrymme för rangjämförelser.
Nä, avskaffa betygen som intagningsinstrument till fortsatta studier. Det är mycket bättre med standardiserade test som högskoleprovet. Sådana tester mäter dessutom förmågan att lära sig nya saker, snarare än vad man har spottat tillbaka på proven i gymnasiet.
Och om man ska avskaffa betygen som intagningsinstrument kan man ju släppa betygen fria. Olika skolor med olika typer av pedagogik kan få välja vilken typ av betyg, om någon typ alls, man vill sätta på sina elever. Kanske kan till och med varje lärare få välja, eller varje elev. Om jag känner lärarna rätt kommer de flesta att välja att låta bli att sätta betyg.
Så här tycker Miljöpartiet om betyg:
Miljöpartiet menar att dagens betygssystem bidrar till stress och är en dålig måttstock på den enskilda elevens möjligheter. Vi vill ha ett system som ger information till elever och föräldrar om kunskapsnivå, utveckling och framtidsmöjligheter.
VI VILL HA SKRIFTLIGA OMDÖMEN ISTÄLLET FÖR BETYG
Vill vi ha ett nytt utvärderingssystem som bygger på skriftliga omdömen, som dock inte är betygsliknande. Dessa ges till eleverna varje år under hela grundskolan och består i huvudsak av en skriftlig och mer formaliserad version av, och komplement till, utvecklingssamtalen.
SÄTT STOPP FÖR BETYGSLIKNANDE OMDÖMEN FRÅN ÅRSKURS ETT
Miljöpartiet är starkt kritiska till betygsliknande omdömen från årskurs ett. Vi tycker inte att sexåriga barn ska kunna bli underkända.
SKOLPOLITIKEN MÅSTE BYGGA PÅ KUNSKAPER OCH FORSKNINGSBASERADE FAKTA
Dylan Wiliam från Institute of Education vid Londons Universitet, en världens mest ansedda betygsforskare, pekar på forskning som visar att skriftliga omdömen höjer elevernas resultat med i genomsnitt 30 procent och att betyg inte höjer resultatet alls.
Betygsforskaren Bengt Selghed på Högskolan i Kristianstad har i en studie visat att lärarna väger in andra saker än elevens faktiska kunskaper när de ska sätta betyg, vilket skapar godtycklighet.
BETYGSINFLATION
Det finns också studier från Umeå universitet om betygsinflation, som visar att betygen i gymnasiet har blivit högre utan att kunskaperna ökat de senaste åren. Det innebär att de som gick ut för några år sedan riskerar att missgynnas på arbetsmarknaden jämfört med några år yngre kompisar. I grunden blir betygsutformningen en fråga om rättssäkerhet för eleverna.
Precis som jag inte riktigt lärde mig kvadratkomplettering förrän jag skulle undervisa i det tog det alltså till den stund då jag själv skulle sätta betyg på mina gymnasieelever då jag insåg vad betyg gör med oss. Både med oss som elever och oss som lärare.
För nån vecka sedan var det Percy Barnevik som var sommarpratare och beskrev hur hans son hade fått betyg i förskolan i New York. Han hade blivit förkrossad av att få IG i ”att ta på sig kläderna själv” för att han inte kunde knyta skorna. Vad kan syftet vara med att få barn att känna sig dåliga?
Förr i tiden hade vi relativa betyg. De var skapade för att användas som rangordningssystem för vidare studier. Det betyg man fick var relaterat till en standardiserad skala, precis som poängen på högskoleprovet. Dagens betyg är målrelatiderade. Eftersom man väl får anse att det är meningen att elever ska nå målen kommer ju alla att få i princip samma betyg. Och med bara tre betygssteg finns det ju knappast något utrymme för rangjämförelser.
Nä, avskaffa betygen som intagningsinstrument till fortsatta studier. Det är mycket bättre med standardiserade test som högskoleprovet. Sådana tester mäter dessutom förmågan att lära sig nya saker, snarare än vad man har spottat tillbaka på proven i gymnasiet.
Och om man ska avskaffa betygen som intagningsinstrument kan man ju släppa betygen fria. Olika skolor med olika typer av pedagogik kan få välja vilken typ av betyg, om någon typ alls, man vill sätta på sina elever. Kanske kan till och med varje lärare få välja, eller varje elev. Om jag känner lärarna rätt kommer de flesta att välja att låta bli att sätta betyg.
Så här tycker Miljöpartiet om betyg:
Miljöpartiet menar att dagens betygssystem bidrar till stress och är en dålig måttstock på den enskilda elevens möjligheter. Vi vill ha ett system som ger information till elever och föräldrar om kunskapsnivå, utveckling och framtidsmöjligheter.
VI VILL HA SKRIFTLIGA OMDÖMEN ISTÄLLET FÖR BETYG
Vill vi ha ett nytt utvärderingssystem som bygger på skriftliga omdömen, som dock inte är betygsliknande. Dessa ges till eleverna varje år under hela grundskolan och består i huvudsak av en skriftlig och mer formaliserad version av, och komplement till, utvecklingssamtalen.
SÄTT STOPP FÖR BETYGSLIKNANDE OMDÖMEN FRÅN ÅRSKURS ETT
Miljöpartiet är starkt kritiska till betygsliknande omdömen från årskurs ett. Vi tycker inte att sexåriga barn ska kunna bli underkända.
SKOLPOLITIKEN MÅSTE BYGGA PÅ KUNSKAPER OCH FORSKNINGSBASERADE FAKTA
Dylan Wiliam från Institute of Education vid Londons Universitet, en världens mest ansedda betygsforskare, pekar på forskning som visar att skriftliga omdömen höjer elevernas resultat med i genomsnitt 30 procent och att betyg inte höjer resultatet alls.
Betygsforskaren Bengt Selghed på Högskolan i Kristianstad har i en studie visat att lärarna väger in andra saker än elevens faktiska kunskaper när de ska sätta betyg, vilket skapar godtycklighet.
BETYGSINFLATION
Det finns också studier från Umeå universitet om betygsinflation, som visar att betygen i gymnasiet har blivit högre utan att kunskaperna ökat de senaste åren. Det innebär att de som gick ut för några år sedan riskerar att missgynnas på arbetsmarknaden jämfört med några år yngre kompisar. I grunden blir betygsutformningen en fråga om rättssäkerhet för eleverna.
0 Comments