När jag fick den här boken i brevlådan blev jag glad! Inte bara för att jag känner författaren och är lite stolt för det. Det är en riktigt bra bok också!



Jämställdhet här och nu är skriven på uppdrag av Assyriska Kvinnoförbundet för att användas inom det assyriska föreningslivet i Sverige. Boken är del tre i ett mycket ambitiöst projekt ("Jämställdhet Nu!") som drivits av Assyriska Kvinnoförundet. Genom projektets kartläggning av utgångsläget 2006 och dess seminarieserie för förbunds- och lokalföreningsstyrelser har Assyriska Kvinnoförbundet lyckats inleda ett framgångsrikt förändringsarbete i de assyriska föreningarna som hela Sveriges föreningsliv kan lära sig mycket av.

Assyrierna är den statslösa folkgrupp från tvåflodslandet kring gränsen mellan Turkiet och Irak vars möte med föreningsfrihet och yttrandefrihet i Europa och i Sverige i synnerhet har gjort dem till riktiga förenings- och folkrörelsemänniskor, så till den grad att de till och med har ett eget elitfotbollslag.

Men metoderna och exemplen i boken är förstås inte specifikt "assyriska" utan helt allmängiltiga. Även intervjuerna och citaten från människor som är aktiva i det assyriska föreningslivet kunde lika gärna handlat om en vanlig idrottsklubb eller bostadsrättsförening. Det här är helt enkelt en alldeles lysande introduktion till feminismen för det svenska föreningslivet! Det är ju inom föreningslivet, som ofta har svårt med rekrytering och återväxt, särskilt korkat att utesluta hälften av befolkningen bara på grund av kön.

Här får man snabba definitioner på vad det innebär att vara medveten om hur kön och makt hänger ihop, ett helt batteri med övningar för att synliggöra för sig själv och för de aktiva i ens förening hur det ligger till med könsmaktsordningen på hemmaplan, och dessutom en uppsättning strategier för hur man kan arbeta för att göra läget bättre. Här får vi inte bara definitioner på de "klassiska" härskarteknikerna och verktyg för att bemöta dem, utan också råd hur man själv kan arbeta för att göra tvärt om för att helt desarmera varje försök till användning av dem.

Som sagt, det här är en bok som hela det svenska föreningslivet skulle må bra av att använda. Alltifrån idrottsklubbar och modelljärnvägsföreningar till bostadsrättsföreningar och politiska partier. Beställ den från Assyriska Kvinnoförbundet!

Jag gillar böcker. Jag har, ordagrant, tonvis med böcker, ett intresse jag till stor del fått av min morfar, trots att han dog 1 år innan jag föddes. Om man ska kalla det bibliofili eller bibliomani eller kanske manisk bibliofili vet jag inte. Jag vet bara att jag har alldeles för lite tid att läsa dem alla.

Särskilt nu när jag är småbarnsfar är tid att läsa böcker en bristvara. Men det hindrar mig inte att ha flera på gång samtidigt. I förrgår hittade jag en bok i nattduksbordet som jag påbörjade för över ett år sedan: Det tysta övertagandet – Den globala kapitalismen och demokratins död av Noreena Hertz. En annan jag har liggande för fortsatt läsning är Jonas Anselms Socialdemokraterna och miljöfrågan – En studie i framstegstankens paradoxer. Rätt lämplig läsning med tanke på att jag lovat både i lokalpressen och på vår webbsida att Miljöpartiet de Gröna i Finspång ska inleda ett samarbete med Socialdemokraterna i Finspång med sikte på att vinna valet 2010.

Ännu lämpligare med tanke på det är kanske att en annan av dessa böcker som ligger med bokmärke halvvägs genom volymen är Göran Persson och hans värld av Olle Svenning. Jag har så länge jag känt till Göran Persson, vilket jag i likhet med många andra svenskar inte gjorde förrän han blev skolminister, tyckt illa om honom. När jag kom hem från USA och upptäckte att han blivit statsminister blev jag uppriktigt förbluffad. Hur i he... la friden hade det gått till? Enligt mina dåvarande kolleger på Ebersteinska skolan hade han manövrerat ut alla andra kandidater på något sätt. Läsningen av Svennings bok kan förhoppningsvis ge lite bättre svar på den frågan, men hittills i läsandet har boken mer eller mindre bekräftat, om än nyanserat, mina intryck av Persson.

En femte bok som faktiskt är närmare fullbordad läsning än de tidigare nämnda är en doktorsavhandling från den statsvetenskapliga institutionen vid Stockholms Universitet. Daniel Helldén (som faktiskt är släkt med arkitekten David Helldén som ritade hötorgshus nummer ett) har försökt reda ut hur det politiska etablissemanget förstod och förhöll sig till Almstriden i maj 1971. Avhandlingen heter Demokratin utmanas – Almstriden och det politiska etablissemanget och baseras på forskning i arkivmaterial, tidningar och etermedia. Eftersom det råkar vara socialdemokraterna som har mest material om saken i sina arkiv (Hjalmar Mehr samlade med hjälp av partiapparaten ihop allt som fanns med koppling till honom själv, bland annat) är boken också en sorts exposé över den patriarkala och hierarkiska strukturen i Socialdemokraterna. Det är också minst sagt intressant med tanke på framtida samarbete med (s).

Naomi Kleins senaste är en riktig tegelsten. Så för mig, som är småbarnspappa, tog det sin lilla rundliga tid att plöja igenom boken. Men det går inte att sluta läsa. Den är spännande och skrämmande som om det vore en thriller-roman. Tyvärr är det inte det.

Om du trodde att du ogillade nyliberaler innan så är du avsky dem efter den här läsningen. Och om dina känslor gentomot nyliberalism redan från början var starkare än så... ja, du fattar nog.

Inledningen är rent utsagt äcklig. Men jag lärde mig något nytt: att Ernest Hemingway utsattes för elektrochockterapi, i princip elektrisk lobotomering, för att "bota" depression. Det fick honom istället att lobotomera sig själv med en dubbelpipig hagelbössa. Paralellen Naomi Klein drar är att samma sjuka idé om att radera ut, börja om från början, "tabula rasa", som fick läkare (på uppdrag av CIA) att experimentera med elektrochoker för att "hjärntvätta" människor, går igen i Milton Friedmans nyliberalism. Att ekonomisk chockterapi, att rasera ett samhälle för att kunna införa nyliberal ekonomisk politik, skulle vara något "bra".




Det börjar i Suhartos Indonesien och Pinochets Chile och går igen under mer än trettio år till Irakkriget och den totala privatiseringen av kriget. Hur Amerikaneran tillät plundring och försörelse av tusenåriga kulturskatter som tillhör oss alla för att radera ut Irak och kunna inöra sin egen ekonomiska politik. Det gör en lika illamående som inledningskapitlets beskrivningar av tortyr och elektriska lobotomeringar.

Det är en fantastisk bok, och en av de viktigaste som skrivits. Kunskap är makt. Om du vet vad the Chicago boys' playbook innehåller för spelupplägg är det lättare att lägga upp försvarsstrategin.

Läs den här boken!

Jag extraknäcker då och då på en tidning. Jag redigerar och läser in taltidningsverisonen på kvällarna och nätterna så att människor som har svårt att se kan få sin tidning på morgonen.

En kväll på redaktionen hittade jag en lapp som låg och skräpade bland recensionsexemplaren. Det var ett svarskort från Designförlaget om att beställa ett recensionsexemplar av Naturvårdsverkets bok Naturreservat och nationalparker - pärlor i den svenska naturen. Så jag beställde ett i Miljöpartiets i Finspång namn!



Författarnas ansats var att producera en "guidebok i ett smidigt format" att ha med sig ut i naturen – inte en " 'coffee table book' – en skrytbok i storfomat att ha framme på vardagsrummets bord". Och visst är boken i smidigt format och får plats i benfickan på ett par fjällrävenbraller. Men frågan är hur användbar den är.

Eftersom boken täcker hela Sverige innehåller den fler beskrivningar av nationalparker och naturreservat än normalläsaren rimligtvis kan ha nytta av i fältet. Däremot är bilderna mycket vackra och det är intressant och inspirerande att bläddra genom exemplen från hela Sverige. Därför skulle den också gjort sig betydligt bättre som just "coffee table book".

När jag åkte hem från Miljöpartiets Kommun- och Landstingsdagar gick jag (förstås, det går inte att undvika på väg från spårvagnen till tåget) förbi The Pocket Shop. Nä, inte förbi riktigt. Jag såg på långt håll att Isabella Lövins Tyst hav kommit ut i pocketutgåva och gick raka vägen till bokhyllan och kassan.



Jag lyckades läsa ut hela boken på i stort sett två dagar trots att jag är småbarnsfar. Halva boken plöjdes igenom på den korta tågresan mellan Göteborg och Nässjö. Och baksidestexten ljuger inte. Den är spännande. Och man blir så upprörd att man inte kan låta bli att engagera sig. Mitt engagemang tog sitt uttryck i att jag omedelbart emejlade Ordfront Förlag och erbjöd mina tjänster som inläsare utifall de ännu inte spelat in boken som hörbok. Och att jag varmt rekommenderar boken här på min blogg.

Du ser inte en fiskdisk på samma sätt efter att ha läst den. Och du blir garanterat illamående, inte av sjösjuka utan av hur vidrig EU:s fiskeripolitik är.

For those of you who don't read Swedish, the book Tyst Hav by Isabella Lövin is an awful book. Awfully scary and engaging as hell. It is a completely brilliant exposé of fisheries politics, particularly the European Union version of it since Sweden is a momber of the EU since 1995. And it is both appalling, awful and sickening how politicians have allowed our common wealth in the oceans to be depleted to such extent that most of our previously common food fish are now on the brink of extinction.